Hampus Larsson om stöd för ateljéer och publika arrangemang

Hampus arbetar som handläggare på kulturstrategiska staben inom Stockholms stads

kulturförvaltning. Han är ansvarig för bland annat stadens ateljéstöd. Hans tre tips till konstnärer ä3

  1. Nätverka
  2. Ställ dig i ateljékön eller sök ateljéstöd
  3. Sök stöd om du planerar publika arrangemang
KategoriIntervjuer

Hampus presenterar sig som ansvarig för Stockholm stads ateljéstöd och vi stannar direkt vid det. Vem är det egentligen som kan få ta del av stödet? Yrkesverksamma konstnärer boende i Stockholm kan söka stöd för sina ateljékostnader för upp till 18 000 kronor om året i tre år.

Hampus Larsson beskriver två stöd: ateljékön och ateljéstödet. För att få ett ateljéstöd måste man ha en ateljé. Och för att få en ateljé behöver du stå i kö. Även om staden är stolt över sin ateljékö är den lång, räkna med 30 års kötid. Även till kön behöver du kunna visa att du är yrkesverksam. Det finns några ateljéer som nyutexaminerade kan få. Då ska man ha tagit en kandidat- eller magisterexamen inom en konstnärlig utbildning. För Stockholms stad är det viktigt att många olika konstnärskap har möjlighet till ateljéer, även nyetablerade.

Stockholms stad har gjort en ny ateljéstrategi och inrättat 200 nya ateljéer i bland annat Järvaområdet och Söderort. För att ta del av ateljésatsningen behöver konstnärer skapa ateljéföreningar och Stockholm stad erbjuder kostnadsfria utbildningar. De arbetar också med de kommunala bolagen för att hitta lokaler som sedan kan matchas med olika konstnärer. Hampus kan även göra platsbesök ihop med konstnärerna.

I samtalet återkommer begreppet yrkesverksam. Hampus hänvisar till KRO:s (Konstnärernas Riksorganisation) definition. Yrkesverksam kan man vara genom sin utbildning eller sitt skapande. Det kan ju vara så att man inte har kunnat vara yrkesverksam på grund av olika omständigheter och det tar kommunen med i bedömningen.

Samtalet leder in oss på olika begrepp som konstkompetens och konstnärlig kompetens. Hampus är självklart medveten om orden men säger att de inte använder dem i sin yrkesvardag. De använder mest uttrycket yrkesverksam konstnär och konstnärlig kvalitet. De tillfällen de använder begreppet kompetens handlar det ofta om att en konstpedagog ska ha kompetens att prata om konst eller en curator som curator. Deras fokus är yrkesverksamma och de försöker hjälpa och guida alla men man måste hitta sitt sammanhang själv.

Oavsett stöd som Stockholm stad har säger Hampus Larsson att det viktigaste är att hitta sitt sammanhang, att nätverka. Man behöver identifiera vad man är intresserad av och befinna sig i de sammanhangen. Besök Konsthall C, Index, Tensta konsthall och Moderna Museet. Lär känna verksamheterna och personerna. Han tipsar även om olika samlingslokaler där man kan göra utställningar som Hägerstens medborgarhus och Husby konsthall. Men som konstnär behöver du bygga ditt nätverk själv, sen finns det stöd att få från kommunen.

När man ansöker om stöd hos kommunen kan man skriva på svenska och engelska. De är vana vid att prata engelska eller få ansökningar på engelska. De räknar med att många aktörer arbetar i en global kulturvärld och har sina underlag på just engelska.

För en person som har en gedigen yrkesverksamhet från sitt hemland kan det vara lättare att fortsätta att utveckla den i Stockholm. Hampus berättar om en curator som varit verksam i sitt ursprungsland och kunde därför fortsätta verksamheten i Sverige. Hon har nu etablerat sig här.

Hampus tipsar om att börja lokalt att hitta föreningar för konst och lokaler nära där man bor. Stockholms stad stödjer också olika organisationer. För att få ett stöd behöver man ha ett organisationsnummer, ett bankkonto och haft en verksamhet i ett år. Man måste kunna visa en årsredovisning. Organisationen kan vara ett AB, enskild firma, handelsbolag, stiftelse, ekonomisk eller ideell förening. Det man får stöd för är en publik verksamhet. Stödet ges till projekt som ska erbjuda stockholmarna spännande kultur.

Ytterligare ett tips som Hampus ger är att när Stockholms stad ger bidrag är det viktigt för dem att det måste kunna koppla verksamheterna till det uppdrag staden har fått. Uppdragen kan variera från år till år och ha olika fokus till exempel olika geografiska områden eller olika målgrupper. De vill kunna erbjuda en bredd för dessa grupper så de uppfyller sitt uppdrag och sina mål. För den intresserade rekommenderar han att läsa Kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Där ser man vad han och hans kolleger har att utgå från. Här finns de kulturpolitiska målen som kulturnämnden har slagit fast. Hampus hänvisar även till dokumentet Lokalbehovsanalys för Stockholms kulturliv 2031. Läs underlagen så ser ni tydligare vad staden stödjer och vilka behov de har i uppgift att särskilt fokusera på. Har man ett projekt i linje med det har man sannolikt större möjligheter att få stöd.

Tips vidare:

Olika stöd. Klicka vidare för att komma till rubriken Kulturstöd: https://foreningsservice.stockholm/stod-till-foreningar-och-kulturaktorer/

Urval av Stockholms stads rapporter och undersökningar: https://start.stockholm/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/utredningar-och-rapporter/kultur-och-stadsutveckling/

https://www.allartnow.com/

https://www.nyhetsbyranjarva.se/tag-plats-i-husby-konsthall/

https://www.husbygard.nu

https://www.tenstakonsthall.se/se/hander-pa-konsthallen/the-language-cafe