Kulturchefen Filip Zezovski Lind: Konstnärer behöver förstå hur de uppfattas

Vi börjar prata om konstkompetens. Filip beskriver det som en sakkunskap om de fria konsterna. Men han menar att konstkompetensen är lite olika beroende på vilket perspektiv man har. Han ser begreppet ur minst två perspektiv. Båda kan man lära sig.

— Ser man det ur ett beställarperspektiv så behöver man vara kännare av konst. Man ska kunna utvärdera konst, kanske är man akademiker eller curator. I den här rollen ska man kunna ge en förståelse för historiska skeden.

— Ser man det istället ur leverantörsperspektiv så ska man vara konstnär och kunna fri konst. Då kan man vara utbildad eller autodidakt. Man är utförare av samtidskonst och ska kunna producera fri konst, förklarar han.

Det finns andra kunskaper som man behöver för att verka inom den offentliga konsten. En konstkonsult, till exempel, behöver kunna projektledning. Han beskriver att en konsult har i uppgift att utföra beställarens uppgifter. Konstkonsulten är ett konsultativt kompetensstöd som i förlängningen ska öka beställarens leveranskapacitet. Med det menas att konstkonsulten är ett stöd för att utföra det den offentliga verksamheten har i uppgift att utföra. För det behöver man förstå hur det offentliga fungerar och ha projektledarfärdigheter.

Även om Filip betonar att man kan lära sig de olika rollerna vill han ändå lyfta olika personliga egenskaper. Man behöver vara både specialist och generalist, kunna prata och ta initiativ. Man måste ha förmågan att leta upp kopplingar, ha ett eget driv och ha en allmän förståelse för projektet. Man behöver ha en förståelse för hur systemet fungerar och att man är en kugge i en kedja. Det innebär att man kan behöva tillstånd eller att man måste återställa.

Konstnärer måste ha respekt för hantverket i ett avtal eller upphandling

Precis som en konstnär ska ges respekt måste denne ha respekt för hantverket i ett avtal eller en upphandling och man måste kunna samverka. Filip upplever att professionaliseringen varierar. Även en konstnär behöver ha en förståelse för byråkrati och att man är en del i andras processer. Man kan inte hävda konstens frihet och inte samverka. För att projekten ska fungera måste man vara lösningsorienterad, inte inriktad på konflikt.

Bland de roller vi diskuterar tar Filip även upp rollen curator. Han beskriver att vissa har en renodlad bakgrund som curator. Det kan vara en utmaning är att när man arbetar inom det offentliga är man på uppdrag för det allmänna, inte alltid för att utveckla sin egen curatoriella praktik. Men man måste förstå vem som äger projektet. Om en curator är underleverantör och tar in konstnärer blir kravställningen svår om inte rollerna är tydliga.

Filip beskriver hur de arbetar med den gestaltade livsmiljön. För honom och hans kollegor är det viktigt med genomarbetade processer som beställare. Om vi förstår vad vi vill åstadkomma och är trygga med processerna då kan vi lättare öppna upp och förändra projektet om det behövs. För att undersöka sitt eget arbete har de haft workshop för tjänstepersonerna där de tagit in konstnärer som processledare.

Stadsbyggnadsförvaltningen kan många gånger kan vara modigare än kulturförvaltningen

Sett till de projekt de arbetat är formalia sällan ett hinder. Jönköpings kommun har låtit konsten utmana och pröva nya vägar. Han ser också att olika förvaltningarna är olika modiga. Filip säger att Stadsbyggnadsförvaltningen många gånger kan vara modigare än kulturförvaltningen. Men det handlar såklart inte bara om mod utan att olika förvaltningar har olika uppdrag. De kan arbeta med liknande saker men ha olika förutsättningar.

När man pratar om offentlig konst diskuterar man ofta krav som ställs för konsten. Men Filip vill lyfta att total frihet kan vara svårt. En sådan frihet väcker ofta frågor. Ett ramverk kan vara ett stöd även för den fria konsten.

Filip påminner om en text av Sonia Hedstrand, om att konsten till sin natur inte är kommersiell. Att den kräver mer av sina betraktare och ofta är rätt jobbig. Filip menar att trots det är den viktig och i arbetet med den ska det offentliga vara en skötsam förebild.

Kom inte med en bunt papper och otydliga ambitioner

I arbetet med att få kommuner och regioner att bättra sig ser Filip att även konstnärer skulle behöva förstå hur de uppfattas. Det går inte att komma med en bunt papper, dåliga bilder eller otydliga ambitioner. Formulera vad du vill göra så kan du lättare ta dig dit. Lär dig InDesign eller liknande program så dina underlag ser väl formgivna ut. Be en professionell fotograf ta dina dokumentationsbilder. Se över dina texter. När det offentliga ska lägga ut ett stort projekt vill de att leverantören känns pålitlig och har leveranskapacitet. En konstnär med suddiga bilder och osorterade papper känns ofta som ett sämre alternativ, oavsett hur konsten är. En kommun vill veta att deras medborgares pengar används väl.